Klockan tickar: Från och med 18 februari 2027 måste industribatterier, traktionsbatterier för elfordon och batterier med en kapacitet över 2 kWh vara försedda med ett digitalt batteripass (DBP). Den rättsliga grunden är batteriförordningen (EU) 2023/1542, som trädde i kraft i augusti 2023. Vad många tillverkare och importörer fortfarande underskattar är att passet inte är ett statiskt dokument som fylls i och arkiveras en gång — det är en levande datauppsättning som måste kunna uppdateras under hela batteriets livscykel.
Vad förordningen faktiskt kräver
Statiska och dynamiska datapunkter
Batteriförordningen skiljer implicit mellan data som är fastställda när produkten släpps ut på marknaden (kemi, tillverkare, kapacitet, koldioxidavtryck) och data som förändras löpande under användningen. Till de senare hör framför allt State of Health (SoH) och State of Charge (SoC): Båda nyckeltalen förändras med varje laddnings- och urladdningscykel. För batterier som genomgår ett så kallat ”Second Life” — alltså används vidare som stationära energilager efter användningen i elfordon — är aktuella tillståndsdata inte bara regulatoriskt föreskrivna, utan också ekonomiskt avgörande. Utan tillförlitliga SoH-data går det knappt att göra en seriös bedömning av restvärdet på ett begagnat batteri.
Förordningen föreskriver uttryckligen att vissa datapunkter måste förbli uppdateringsbara under hela livscykeln. Den som fyller i sitt pass en gång när produkten släpps ut på marknaden och sedan inte gör några fler ändringar uppfyller inte kraven fullt ut — och riskerar allvarliga efterlevnadsproblem från och med slutdatumet.
Kopplingen mellan batteri och datauppsättning
Den fysiska kopplingen mellan batteriet och den digitala datauppsättningen sker via en GS1 Digital Link — en standardiserad URI som kodar GTIN och serienummer och hänvisar till den tillhörande datauppsättningen. Denna länk trycks eller graveras vanligtvis in som en QR-kod på batteriet. Att välja en dynamisk QR-kod är inte en lyx, utan en teknisk nödvändighet: Endast på så sätt kan mål-URL:en anpassas i efterhand när databasstrukturer eller resolver-slutpunkter ändras, utan att batteriets fysiska märkning behöver förnyas.
Två strukturella svagheter i praktiken
Implementeringsrapporten från Minespider 2026 identifierar två svagheter som går igenom hela branschen: datafragmentering längs leveranskedjan och brist på processer för dynamiska datauppdateringar.
Datafragmentering
Batterier tillverkas av komponenter och råvaror som kommer från en mängd olika leverantörer. Kobolt från Kongo, litium från Australien, celler från Asien, montering i Europa — varje aktör har delar av de data som krävs för passet. I praktiken innebär det att tillverkarna måste sammanföra data från ERP-system, leverantörsportaler, laboratoriedatabaser och certifieringsorgan innan de ens kan skapa en fullständig datauppsättning. Den som förlitar sig på manuella processer kommer senast vid uppskalningen att misslyckas.
Brist på uppdateringsprocesser
Det andra problemet är strukturellt: Många företag har visserligen processer för att fylla i ett produktpass initialt, men saknar arbetsflöden för löpande uppdateringar. SoH-data, reparationshistorik, ägarbyten — allt detta måste föras tillbaka in i passet via API:er eller automatiserade batchprocesser. Den som inte planerar för detta kommer från och med 2027 att producera formellt icke-kompatibla pass, även om den initiala datauppsättningen var fullständig.
Nya standarder: EN 18216 till EN 18223
Den 25 juni 2026 höll CEN och CENELEC ett offentligt webbinarium om de nyligen publicerade DPP-standarderna EN 18216 till EN 18223. Dessa sex standarder, som har utarbetats av den tekniska kommittén JTC 24, definierar det produktövergripande ramverket för interoperabilitet och datakonsistens — och är därmed det viktigaste standardiseringsarbetet på flera år för alla som måste implementera DPPs.
Standarderna är produktagnostiska: De gäller inte bara batterier, utan lägger den tekniska grunden för alla framtida DPP-krav enligt ESPR (Ecodesign for Sustainable Products Regulation). Den som i dag bygger en DPP-infrastruktur för batterier gör klokt i att utforma arkitekturen så att den även kan utvidgas till textilier, elektronik eller stål — motsvarande delegerade akter är på väg.
Parallellt startade konsortiet BatteryPass-Ready den 24 juni 2026 en offentlig testmiljö för det digitala batteripasset. Plattformen gör det möjligt för tillverkare, underleverantörer och programvaruleverantörer att kontrollera datauppsättningar avseende efterlevnad och testa interoperabilitet — innan slutdatumet infaller.
DP-AWB: Öppen källkod för modellvalidering
En annan nyhet är att forskare i juli 2026 publicerade Digital Passport Assessment Workbench (DP-AWB) som ett verktyg med öppen källkod. Verktyget beräknar deterministiska bedömningsresultat direkt från SHACL-modellspecifikationer och gör det möjligt att formellt validera DPP-datastrukturer. För utvecklare som bygger egna DPP-backendlösningar är detta ett praktiskt hjälpmedel för att säkerställa att datamodellerna uppfyller de normativa kraven.
EU-kommissionens centrala register
Europeiska kommissionen arbetar med ett centralt register där alla DPPs ska registreras och göras sökbara. Orgalim — den europeiska branschorganisationen för teknik — har formulerat tydliga krav: Registret måste stödja automatiserade registreringsprocesser med stora volymer och skyddas mot driftstörningar. En single point of failure i EU-infrastrukturen skulle vara oacceptabel för globalt verksamma tillverkare.
Kravet är berättigat: Bara inom elfordonsområdet släpps miljontals traktionsbatterier ut på marknaden varje år. Från och med 2027 behöver vart och ett av dem ett registrerat och åtkomligt pass. System som inte är dimensionerade för dessa volymer kommer att kollapsa under belastning.
Vad som behöver göras nu
För företag som omfattas av batteriförordningen följer en konkret handlingsram:
Definiera datastrategin: Vilka datapunkter kommer från vilka källor? Vilka system måste anslutas? Vem ansvarar för löpande uppdateringar?
Bygg den tekniska infrastrukturen: Ett digitalt produktpass är ingen PDF. Det kräver en API-kompatibel backendinfrastruktur som möjliggör läs- och skrivåtkomst under hela livscykeln.
Implementera GS1 Digital Link: Kopplingen mellan det fysiska batteriet och den digitala datauppsättningen måste ske via en standardkonform URI. Proprietära lösningar är inget alternativ när interoperabilitet med EU-registret krävs.
Använd testmiljön: BatteryPass-Ready-plattformen är öppen. Den som testar nu undviker obehagliga överraskningar i februari 2027.
Läs standarderna: EN 18216 till EN 18223 är ingen valfri läsning. De definierar vad interoperabilitet tekniskt innebär i en DPP-kontext.
Slutdatumet februari 2027 kan fortfarande låta avlägset. För företag som måste samordna komplexa leveranskedjor och integrera äldre IT-system är det inte avlägset. Infrastruktur för dynamiska datauppdateringar, automatiserade leverantörsanslutningar och kompatibla resolver-arkitekturer tar tid — mer tid än många efterlevnadsteam för närvarande planerar för.
Källor
- Förordning (EU) 2023/1542 av Europaparlamentet och rådet av den 12 juli 2023 om batterier och förbrukade batterier
- Identification and labelling of industrial and electrical vehicle batteries | GS1 in Europe
- First Harmonized EU Standards for the Digital Product Passport Published
- BatteryPass-Ready Launches Test Environment for Digital Battery Passport
- Digital Passport Model Assessment Workbench: SHACL-based assessment, use-case coverage, and integration guidance for digital passport model ecosystems
- Recommendations for a Trusted and Workable EU Digital Product Passport Registry