EU:s utkast till förordning om DPP-registret: Vad tillverkare behöver veta nu

Den 29 april 2026 publicerade Europeiska kommissionen sitt utkast till genomförandeförordning för det centrala registret för digitala produktpass. En faktabaserad översikt för tillverkare.

av QR3 Redaktion

EU:s utkast till förordning om DPP-registret: Vad tillverkare behöver veta nu

Den 29 april 2026 publicerade Europeiska kommissionen det efterlängtade utkastet till genomförandeförordning för det centrala registret för digitala produktpass (EU DPP). Dokumentet anger hur det centrala register som inrättas genom ESPR-förordningen (EU) 2024/1781 är tänkt att fungera tekniskt och organisatoriskt. För tillverkare, importörer och distributörer som släpper ut produkter på EU:s inre marknad utgör utkastet den första konkreta uppsättningen krav — även om det ännu inte har trätt i kraft.

Vad det centrala DPP-registret är — och vad det inte är

En vanlig missuppfattning är att likställa registret med själva det digitala produktpasset. De två måste tydligt åtskiljas.

Det centrala registret är inte ett lagringssystem för produktinformation. Det lagrar uteslutande tre element:

  • produktens unika identifierare (UID),
  • resolver-slutpunkten — den URL som systemet omdirigerar till,
  • den tillhörande varukoden (t.ex. enligt Kombinerade nomenklaturen).

Den faktiska produktdatan — materialsammansättning, reparerbarhet, koldioxidavtryck — förblir hos den ekonomiska aktören eller en tjänsteleverantör som denne anlitat. Registret fungerar därmed som en adressbok, inte ett arkiv. När någon skannar en QR-kod på en produkt når de först registret, som med hjälp av UID:t omdirigerar dem till den lagrade resolvern. Först där levereras den faktiska DPP-datan.

Verifierade ekonomiska aktörer som förutsättning

Utkastet föreskriver att endast verifierade ekonomiska aktörer får skapa poster i registret. De exakta kraven för denna verifieringsprocess — till exempel huruvida eIDAS-kompatibel autentisering kommer att bli obligatorisk — är ännu inte fullt definierade i utkastet och kommer sannolikt att förtydligas under samrådsprocessen. För företag innebär detta: om du planerar att själv hantera registerposter behöver du sätta dig in i onboarding-processen tidigt.

Bevarandeskyldigheter och livscykelkrav

ESPR-förordningen kräver att registerposter förblir tillgängliga och uppdaterade i minst 10 år efter den sista gången en produkt släpps ut på marknaden. Detta krav är inte trivialt: det innebär att en tillverkare som drar tillbaka en modell från marknaden 2028 måste fortsätta att driva motsvarande registerpost och resolver-slutpunkt fram till åtminstone 2038.

För företag som planerar sin DPP-infrastruktur i dag får detta omedelbara konsekvenser:

  • Resolver-stabilitet: Den lagrade slutpunkten måste förbli nåbar i många år. Kortlivade molninstanser eller interna utvecklings-URL:er är ingen lämplig grund.
  • Organisatorisk kontinuitet: Vid företagsförsäljningar, fusioner eller konkurser måste det tydligt definieras vem som övertar registerskyldigheterna.
  • Dataunderhåll: Om resolvern ändras — till exempel vid ett leverantörsbyte — måste registerposten uppdateras; annars leder skanningarna ingenstans.

Utkastet föreskriver inte någon specifik identifierarsyntax, men i praktiken framträder GS1 Digital Link som de facto-standard för UID-struktur. En GS1 Digital Link kodar GTIN, serienummer eller batchnummer direkt i en URL-kompatibel syntax — vilket förenklar integrationen med registerkonceptet.

En typisk GS1 Digital Link för en enskild produkt ser ut så här:

https://id.example.com/01/04012345678901/21/ABC123

Här representerar 01 GTIN-applikationsidentifieraren och 21 serienumret. Resolvern på id.example.com kan använda denna struktur för att leverera olika länktyper — såsom gs1:sustainabilityInfo för DPP-relevant hållbarhetsdata eller gs1:epcis för spårbarhetshändelser. Genom att använda GS1 Digital Link kan du dirigera till olika datamängder via strukturerade länktyper utan att någonsin ändra själva QR-koden.

I praktiken innebär detta att en enda QR-kod på en produkt kan leverera registerposten samtidigt som den dirigerar konsumenter till en produktsida, reparationstekniker till teknisk dokumentation och myndigheter till dokumentation om överensstämmelse — beroende på begärans kontext.

Vad detta innebär för befintlig QR-kodsinfrastruktur

Företag som i dag använder statiska QR-koder som pekar direkt till en fast URL kommer att behöva uppdatera den infrastrukturen. En statisk QR-kod som pekar till en hårdkodad produkt-URL kan inte eftermonteras med registerfunktionalitet — själva koden är oföränderlig. Dynamiska QR-koder som omdirigerar via en resolver är betydligt mer flexibla, eftersom målslutpunkten kan uppdateras när som helst utan att den tryckta koden ändras.

Tidslinje: Batterier först, textilier därnäst

Utkastet till registerförordning är inte ett fristående dokument — det är en del av en stegvis regulatorisk färdplan. De första produktspecifika förordningarna är planerade att träda i kraft 2026 och 2027 enligt ESPR-tidslinjen, med batterier och textilier i täten.

Mer konkret: från och med augusti 2026 måste alla batterier som säljs i EU bära synliga QR-koder och tillhandahålla information om kapacitet, kemi och farliga ämnen, enligt vad som krävs av batteriförordningen (EU) 2023/1542. För batteripass-skyldigheter som går utöver grundläggande märkning gäller stegvisa tidsfrister beroende på batterityp.

Samtidigt närmar sig GS1 Sunrise 2027-tidsfristen — den tidpunkt då kassasystem i detaljhandeln måste kunna läsa 2D-streckkoder. Detta innebär att varumärken som fortsätter att skjuta upp införandet av GS1 Digital Link-QR-koder står inför tidspress från två håll samtidigt: regulatoriskt tryck från ESPR och batteriförordningen, och kommersiellt tryck från Sunrise 2027.

Öppna frågor i utkastet

Utkastet lämnar flera punkter olösta som kommer att behöva hanteras i den fortsatta lagstiftningsprocessen:

  • Interoperabilitet mellan nationella register och det centrala registret: Vissa medlemsstater diskuterar kompletterande nationella register. Hur dessa kommer att samverka med det centrala EU-registret anges inte.
  • Ansvar vid resolver-fel: Vem är ansvarig om en registerpost pekar till en onåbar slutpunkt — den ekonomiska aktören, resolver-operatören eller ingen?
  • Kostnader och åtkomstvillkor: Utkastet är tyst om avgiftsstrukturer. Huruvida registret kommer att vara fritt tillgängligt eller belagt med användningsavgifter är fortfarande öppet.

Rekommendationer för företag

Utkastet har ännu inte rättslig kraft, men riktningen är tydlig. Företag som agerar nu kommer att undvika anpassningstryck i sista minuten:

  1. Definiera din identifierarstrategi: Bestäm om du ska använda GTIN med GS1 Digital Link eller egna UID:er. Att migrera senare är kostsamt.
  2. Bygg resolver-infrastruktur: Planera för en långlivad, underhållbar resolver-lösning — inte tillfälliga omdirigeringar.
  3. Klargör interna ansvarsområden: Den 10-åriga bevarandeskyldigheten är ett organisatoriskt krav, inte bara ett tekniskt.
  4. Bevaka samrådsprocessen: Kommissionen kommer att öppna utkastet för offentligt samråd under de kommande månaderna. Branschorganisationer och enskilda företag kan lämna synpunkter.

Nästa viktiga datum för branschen är GS1 General Assembly 2026 i Warszawa, där uppdateringar av standarder och frågor om DPP-implementering väntas stå på dagordningen.

Registerförordningen är inte en perifer byråkratisk övning — den lägger den tekniska grunden för hela DPP-ekosystemet i EU. Företag som fattar sina arkitekturbeslut nu kommer att möta betydligt mindre arbete 2027 och 2028 än de som väntar.

Källor