Rättslig ram: Två förordningar, ett mål
Det digitala batteripasset (DBP) är inget frivilligt initiativ — det är bindande EU-rätt. Den rättsliga grunden utgörs av batteriförordningen (EU) 2023/1542, som tillsammans med den överordnade ESPR-förordningen (EU) 2024/1781 fastställer den bindande ramen för digitala produktpass i hela EU.
Från och med 18 februari 2027 måste industribatterier, traktionsbatterier för elfordon och stationära lagringssystem från 2 kWh vara utrustade med ett sådant pass. Den som släpper ut batterier på EU-marknaden — oavsett om det är en tillverkare, importör eller auktoriserad representant — ansvarar för efterlevnaden. Detta gäller även företag utanför EU: Storbritanniens Department for Business and Trade har redan startat en undersökning om konsekvenserna för brittiska exportörer, eftersom kraven i praktiken även omfattar brittiska tillverkare som levererar till EU-marknaden.
Obligatoriska uppgifter: Vad passet faktiskt måste innehålla
Produktspecifikt koldioxidavtryck på batchnivå
Detta är den tekniskt mest krävande datapunkten. Det produktspecifika koldioxidavtrycket (PCF) måste beräknas enligt ISO 14067-kompatibla metoder — och vara batchspecifikt, inte aggregerat på modellnivå. Europeiska kommissionens JRC-utkast klargör: En enda PCF-uppgift per batterimodell räcker inte. Varje produktionsbatch behöver ett eget, spårbart värde.
Detta får direkta konsekvenser för dataarkitekturen. Den som beräknar PCF-värden endast en gång per batterityp och sedan använder dem för alla batcher uppfyller inte kravet. Beräkningen måste integreras i produktionsprocesserna — med gränssnitt mot data om energiförbrukning, materialursprung och transportlogistik.
Tillståndsdata för andrahandsmarknaden
För återanvända batterier kräver batteriförordningen registrering av State of Health (SoH) och State of Charge (SoC). Dessa data är inte statiska — de förändras under hela användningstiden och måste uppdateras i batteripasset. För operatörer av andrahandsapplikationer (exempelvis stationära lagringssystem från uttjänta EV-batterier) innebär detta att passet måste kunna uppdateras dynamiskt, inte bara vara ett engångsdokument när produkten först släpps ut på marknaden.
Övriga obligatoriska fält i översikt
Förordningen kräver dessutom uppgifter om:
- Råvarornas ursprung och leveranskedja (kobolt, litium, nickel, mangan på gruvnivå)
- Återvunnet material i de aktiva materialen (med stegvis höjda minimikvoter från 2030/2035)
- Kapacitet, livslängd och prestandaparametrar
- Farliga ämnen enligt REACH-kraven
- Reparerbarhet och demonteringsanvisningar
Batteripasset måste vara åtkomligt via en GS1 Digital Link-kompatibel QR-kod eller datamatris som länkar direkt till uppgifterna — inte till en generell produktsida.
Efterlevnad i praktiken: Två strukturella problem
Minespiders implementeringsrapport 2026 analyserar industrins aktuella förberedelsenivå och identifierar två strukturella problem som löper genom hela värdekedjan.
Problem 1: Datafragmentering
Batterileveranskedjor är komplexa och globalt utspridda. Råvarudata finns hos gruvföretaget, celldata hos celltillverkaren, modulintegrationen hos Tier 1-leverantören och slutmonteringen hos OEM-tillverkaren. Ingen av dessa aktörer har ensam tillgång till alla obligatoriska uppgifter för batteripasset. Att sammanföra dessa data i en sammanhängande, förordningsenlig datamodell är den centrala operativa utmaningen.
Problemet förvärras av bristande standardisering av dataformat mellan leveranskedjans partner. Många företag arbetar fortfarande med proprietära ERP-exporter, PDF-certifikat eller Excel-tabeller — format som inte direkt kan omvandlas till en DPP-datamodell.
Problem 2: Dynamiska datauppdateringar
Ett digitalt produktpass är inget statiskt dokument. Tillståndsdata som SoH och SoC förändras kontinuerligt. Återkallelsemeddelanden, återvinningsinformation eller certifieringsuppdateringar måste kunna läggas till i efterhand. Detta kräver en backend-infrastruktur som stöder datauppdateringar under hela produktens livscykel — inklusive versionshantering och revisionsspår.
Många företag har hittills endast utvärderat statiska lösningar (exempelvis PDF-baserade datablad med QR-kod), som i grunden inte kan uppfylla detta krav.
Marknadsutveckling: Vem positionerar sig hur
BatteryPass-Ready: Neutral valideringsmiljö
Den 24 juni 2026 lanserar BatteryPass-Ready-projektet sin offentliga testmiljö. Företag kan där få sina DPP-lösningar validerade mot EU-kraven — neutralt, standardbaserat och utan leverantörsberoende. Detta är relevant eftersom marknaden för närvarande översvämmas av proprietära lösningslöften som knappt går att jämföra objektivt. En leverantörsoberoende testmiljö skapar för första gången en gemensam referensbas.
Bureau Veritas och Circulor: Kontrollkompetens möter spårbarhet
Bureau Veritas och Circulor har tillkännagett ett strategiskt partnerskap som kombinerar expertis inom kontroll, inspektion och certifiering med en digital plattform för spårbarhet. Metoden riktar sig direkt mot problemet med datafragmentering: Bureau Veritas bidrar med fysisk verifiering på plats (råvaruauditer, celltester), medan Circulor bidrar med digital spårning av leveranskedjan. Kombinationen ska säkerställa dataintegritet över flera leveranskedjenivåer.
Securikett Codikett 2.0: Manipulationssäker märkning
Securikett presenterade med sin Codikett 2.0-plattform en manipulationssäker etikettlösning som är direkt kopplad till DPP-datahantering. Metoden riktar sig mot ett konkret problem: En QR-kod på ett batterihölje måste vara fysiskt förfalskningssäker — annars kan en förfalskad produkt kopplas till ett legitimt batteripass. Manipulationsindikering på etikettnivå är visserligen inget uttryckligt krav i förordningen, men ett meningsfullt komplement för avancerade batterisystem.
GS1 Digital Link som anslutningsstandard
Markem-Imaje har med CoLOS Software version 7 presenterat en lösning för GS1 Digital Link-kompatibla 2D-koder, som möjliggör central hantering och automatiserade arbetsflöden för smarta etiketter. GS1 Digital Link är den tekniska nyckeln: Den kodar inte bara en URL, utan strukturerade produktidentifierare (GTIN, serienummer, batchnummer) som är maskinläsbara och standardiserade. Utan denna standard är en interoperabel DPP-infrastruktur knappast genomförbar.
Vad företag bör göra nu
Tiden som återstår till februari 2027 är knappare än den verkar. Typiska implementeringsprojekt för DPP-infrastrukturer tar 12–18 månader — vilket innebär att implementeringen senast borde ha inletts sommaren 2025. Den som ännu inte har börjat ligger efter.
Följande steg har omedelbar prioritet:
Inventera data längs leveranskedjan: Var finns de obligatoriska uppgifterna, i vilket format och med vilken kvalitet? Utan denna kartläggning är det inte möjligt att göra en realistisk implementeringsplan.
Etablera batchspecifik PCF-beräkning: Detta är den mest komplexa enskilda punkten och kräver integration med befintliga produktionssystem. Externa rådgivare med ISO 14067-expertis är här nästan alltid nödvändiga.
Välj ett DPP-backend med uppdateringsfunktion: Statiska lösningar är uteslutna. Backend-lösningen måste stödja datauppdateringar under hela produktens livscykel, erbjuda versionshantering och föra revisionsspår.
Planera GS1 Digital Link-kompatibel märkning: Den fysiska QR-koden på batteriet måste uppfylla GS1-standarden. Det gäller både datastrukturen och tryckkvaliteten samt hållbarheten under industriella förhållanden.
Använd BatteryPass-Ready-testmiljön: Från och med den 24 juni 2026 finns en neutral valideringsmiljö tillgänglig. Företag bör testa sina lösningar där i ett tidigt skede, innan de går in i serieproduktion.
Förordningen är antagen och datumet är fastställt. Den som fortfarande spekulerar i en senareläggning eller urvattning av kraven riskerar marknadstillträdesproblem på en av det kommande decenniets viktigaste tillväxtmarknader.
