Den 18 februari 2027: Vad som väntar tillverkarna
Den 18 februari 2027 löper övergångsperioden ut för en av de mest omfattande digitaliseringsåtgärderna inom EU:s industripolitik: från och med detta datum måste industribatterier, traktionsbatterier för elfordon samt stationära energilagringssystem på 2 kWh eller mer vara försedda med ett digitalt batteripass (DBP). Den rättsliga grunden är batteriförordningen (EU) 2023/1542, kompletterad av den överordnade ESPR-förordningen (EU) 2024/1781.
Det som vid första anblicken kan verka som ytterligare ett efterlevnadsformulär är i praktiken ett komplext problem för datahantering och infrastruktur — med konsekvenser för hela värdekedjan, från råvaruutvinning till återvinningsanläggningen.
Obligatoriska datafält: Vad passet faktiskt måste innehålla
Produktspecifikt koldioxidavtryck på batchnivå
Ett av de tekniskt mest krävande kraven är angivelsen av det produktspecifika koldioxidavtrycket (PCF). Ett förtydligande i Europeiska kommissionens JRC-utkast är avgörande: PCF-angivelsen får inte aggregeras på modellnivå — den måste vara specifik för den aktuella batchen och beräknas enligt ISO 14067-kompatibla metoder.
I praktiken innebär det att den som hittills har angett ett genomsnittligt utsläppsvärde per modellserie måste ställa om sin datainsamling i grunden. Varje produktionsbatch får ett eget koldioxidvärde som måste kunna hämtas i passet.
Dynamiska tillståndsdata för andrahandsmarknaden
För återanvända batterier föreskriver förordningen att tillståndsdata som State of Health (SoH) och State of Charge (SoC) måste kunna uppdateras dynamiskt — eftersom dessa värden förändras kontinuerligt under ett batteris livscykel. En statisk QR-kod som skrivs en gång vid produktionen räcker inte för detta.
Här blir den strukturella utmaningen tydlig: Passet är inte ett dokument, utan ett levande dataobjekt. Tekniskt kräver det en backend-infrastruktur som möjliggör skrivåtkomst under många år och samtidigt säkerställer dataintegriteten.
Övriga obligatoriska fält i översikt
Förordningen föreskriver bland annat:
- Ursprungsland och sammansättning för de använda råvarorna (inklusive kobolt, litium, nickel och bly)
- Uppgifter om farliga ämnen
- Kapacitet, märkspänning och förväntad livslängd
- Information om reparerbarhet och demontering
- Information om återtagande och återvinningskvoter
Standardramverk: EN 18216 till EN 18223 sätter den tekniska standarden
Den 25 juni 2026 anordnade CEN och CENELEC ett offentligt webbinarium om introduktionen av de första sex publicerade europeiska standarderna (EN 18216 till EN 18223), som utarbetats av Joint Technical Committee JTC 24. Dessa standarder definierar det produktagnostiska ramverket för implementeringen av EU:s digitala produktpass — det vill säga de övergripande kraven som gäller för alla produktkategorier, inte bara batterier.
Standarderna behandlar bland annat:
- Interoperabilitet: Hur data utbyts mellan olika system och aktörer
- Datakonsistens: Vilka minimikrav som gäller för datakvalitet och dataaktualitet
- Systemarkitektur: Hur decentraliserade och centrala komponenter samverkar
Parallellt är ISO/IEC JTC 5 aktivt på internationell nivå och utvecklar ett globalt harmoniserat standardramverk för DPPs. GS1 China har nyligen utsetts till kinesisk spegelkommitté för JTC 5 — ett tecken på att DPP-standardiseringen sedan länge inte längre är en rent europeisk angelägenhet.
För tillverkare som även marknadsför sina produkter utanför EU är detta relevant: Den som nu satsar på EU-kompatibla arkitekturer bör kontrollera om de är kompatibla med de framväxande ISO/IEC-strukturerna.
Implementeringsstatus: Två kärnproblem dominerar i praktiken
Datafragmentering längs leveranskedjan
Minespiders implementeringsrapport för 2026 analyserar den aktuella efterlevnadsnivån och identifierar två problem som genomsyrar hela värdekedjan.
Det första är datafragmentering: Råvarudata finns hos gruvoperatören, bearbetningsdata hos raffinaderioperatören, celldata hos celltillverkaren och packdata hos OEM-tillverkaren. Ingen av dessa aktörer har i dag en fullständig överblick över alla fält som krävs för DBP. Att aggregera dessa data till ett sammanhängande passobjekt kräver antingen bilaterala avtal om datautbyte eller en gemensam plattformsinfrastruktur.
Dynamiska datauppdateringar som tekniskt hinder
Det andra problemet är dynamiska datauppdateringar. Medan statiska produktdata (modell, kemi, tillverkare) kan registreras en gång, måste SoH-värden, laddningscykler och reparationshistorik uppdateras under hela användningstiden. Det förutsätter att alla aktörer som hanterar ett batteri under dess livstid — verkstäder, leasingföretag och återvinnare — får skrivrättigheter till passobjektet eller åtminstone kan överföra data till passinnehavaren.
BatteryPass-Ready startade den 24 juni 2026 en offentlig testmiljö där företag kan validera sina DBP-lösningar mot de regulatoriska kraven. Det är ett praktiskt verktyg — men det löser inte problemet med att anskaffa data.
Det centrala DPP-registret: Öppna infrastrukturfrågor
Europeiska kommissionen arbetar med ett centralt DPP-register där pass ska registreras och göras sökbara. Branschorganisationen Orgalim har publicerat rekommendationer om detta, där man bland annat efterlyser automatiserade registreringsprocesser med hög volym och hög driftsäkerhet.
Bakgrunden är att miljontals enheter produceras varje år enbart inom batterisegmentet. Ett register som kräver manuella poster eller synkrona API-anrop utan feltolerans skulle inte vara operationellt hållbart. Orgalim efterlyser därför asynkrona registreringsmekanismer, tydliga SLA-krav och reservscenarier vid registeravbrott.
Det är fortfarande oklart hur registret ska implementeras tekniskt och vilka identifierare det kommer att acceptera som primärnycklar. För system som bygger på GS1 Digital Link och GTINs vore inbyggt stöd för dessa standarder önskvärt — de är redan etablerade inom logistik och möjliggör maskinläsbar produktidentifiering via QR-koder.
Verifiering och märkning: Nya lösningar på marknaden
Utöver datahanteringen är den fysiska kopplingen mellan produkt och pass ett självständigt problem. Securikett har presenterat en manipulationssäker etikettlösning med sin plattform Codikett 2.0, som kopplar kryptografiska signaturer till den fysiska etiketten. Metoden syftar till att försvåra förfalskning och efterföljande manipulation av passlänken.
Bureau Veritas och Circulor har tillkännagett ett strategiskt partnerskap som kombinerar kontrolltjänster med spårbarhet i leveranskedjan. Modellen innebär att Bureau Veritas ansvarar för den fysiska inspektionen och certifieringen, medan Circulor tillhandahåller den digitala datahanteringen och passinfrastrukturen.
Vad företag bör göra nu
En undersökning från DIN/DKE inom ramen för det 14:e tyska standardiseringspanelen har visat att företag har ett stort behov av tydlig vägledning — komplexiteten i de rättsliga kraven överstiger ofta den interna kapaciteten att tolka dem.
För tillverkare och importörer rekommenderas konkret följande tillvägagångssätt:
- Datainventering: Vilka obligatoriska fält kan redan i dag fyllas i från befintliga system (ERP, PLM, MES) — och vilka kan inte det?
- Granska leveranskedjeavtal: Är leverantörerna avtalsmässigt skyldiga att tillhandahålla batchspecifika koldioxiddata och råvarudokumentation?
- Fastställ teknisk arkitektur: Central kontra decentral datamodell, gränssnitt mot det framtida EU-registret samt skrivåtkomst för tredje part på andrahandsmarknaden.
- Säkerställ överensstämmelse med standarderna: Serien EN 18216 till 18223 definierar minimikrav — systemen bör valideras mot dessa standarder, helst via testmiljöer som BatteryPass-Ready.
- Klargör identifieringsstrategin: GTIN-baserad identifiering via GS1 Digital Link är i dag den mest spridda standarden för maskinläsbar produktidentifiering och kommer sannolikt att stödjas av EU-registret.
Den 18 februari 2027 är närmare än den verkar — och de implementeringsprojekt som ännu inte har startat kommer att få svårt att bli klara i tid.
