CEN och CENELEC publicerar de första EU-standarderna för det digitala produktpasset

EN 18216 till EN 18223: CEN och CENELEC lägger den tekniska grunden för det digitala produktpasset enligt ESPR och batteriförordningen. Vad standarderna reglerar.

av QR3 Redaktion

CEN och CENELEC publicerar de första EU-standarderna för det digitala produktpasset

Startskottet för harmoniserad DPP-teknik

Den 27 maj 2026 publicerade CEN och CENELEC de första harmoniserade europeiska standarderna för det digitala produktpasset (DPP): standardserien EN 18216:2026 till EN 18223:2026. Det är ingen rutinmässig händelse. Hittills har det visserligen funnits politiska ramvillkor — framför allt förordningen om ekodesign ESPR och batteriförordningen (EU) 2023/1542 — men ingen bindande teknisk specifikation för hur ett DPP konkret ska byggas upp, adresseras och nås. De nya standarderna täpper till denna lucka.

Den 25 juni 2026 höll CEN och CENELEC ett offentligt webbinarium för att förklara standarderna och besvara industrins frågor. Responsen var stor — vilket visar det tryck som tillverkare, importörer och programvaruleverantörer står under.

Vad standarderna EN 18216–18223 reglerar

Entydiga identifierare och databärare

Kärnan i standardserien ligger inom tre områden: entydiga produktidentifierare, databärare (alltså QR-koder, RFID, DataMatrix och liknande) samt API:er för maskinell åtkomst till data. Standarderna är medvetet produktagnostiska. De gäller inte bara batterier, utan lägger den tekniska grunden för alla framtida DPP-krav enligt ESPR — från textilier och elektronik till byggmaterial.

Mer konkret föreskriver standardserien hur en produkt ska identifieras entydigt under hela sin livscykel. Den bygger då på etablerade standarder: GS1 Digital Link är avsett som föredraget format för att koppla samman den fysiska produkten med den digitala dataposten. Det innebär att en QR-kod på produkten inte behöver vara en statisk URL, utan kan vara en strukturerad, maskinläsbar adress genom vilken resolver-tjänster kan leverera olika datapunkter — beroende på frågeställare och kontext.

API-gränssnitt och interoperabilitet

Ett centralt mål med standarderna är interoperabilitet: myndigheter, återvinningsföretag, konsumenter och underleverantörer ska kunna hämta samma DPP via standardiserade gränssnitt, oberoende av vilken plattform som hanterar passet. Standarderna definierar REST-baserade API-profiler för detta. Tillverkare och leverantörer av DPP-plattformar måste säkerställa att deras system implementerar dessa gränssnitt korrekt.

För utvecklare innebär det konkret att API:et måste stödja vissa slutpunkter och svarsformat. Ett förenklat exempel på hämtning av ett konformt DPP skulle kunna se ut så här:

GET /dpp/v1/passport/{digitalLinkId}
Accept: application/json
Authorization: Bearer <token>

Svaret måste innehålla strukturerade metadata om produkten, inklusive hänvisningar till dokument, certifikat och — för batterier — dynamiska tillståndsdata.

Batteriförordningen som föregångare: statiska och dynamiska data

Batteriförordningen (EU) 2023/1542, som trädde i kraft i augusti 2023, är det första konkreta användningsfallet för DPP. Den skiljer implicit mellan två datakategorier:

Statiska data är fastställda när produkten släpps ut på marknaden: kemi, tillverkare, nominell kapacitet och produktionens koldioxidavtryck. Dessa värden förändras inte och kan lagras en gång.

Dynamiska data måste däremot kunna uppdateras under hela livscykeln. Dit hör framför allt State of Health (SoH) och State of Charge (SoC) — båda nyckeltalen förändras med varje laddnings- och urladdningscykel. Förordningen föreskriver uttryckligen att dessa datapunkter måste uppdateras. Det innebär en uppgift inom systemarkitekturen för tillverkare och operatörer: DPP får inte vara en statisk PDF, utan måste vara anslutet till levande datakällor.

De nya CEN/CENELEC-standarderna hanterar just detta krav genom att definiera API-profiler som möjliggör både läsande och skrivande åtkomst — med motsvarande behörighetskontroll.

Nya verktyg: testmiljö och validering med öppen källkod

Parallellt med publiceringen av standarderna har mycket hänt i praktiken.

Testmiljön BatteryPass-Ready

Den 24 juni 2026 lanserade konsortiet BatteryPass-Ready en offentlig testmiljö för det digitala batteripasset. Tillverkare och programvaruleverantörer kan där testa sina implementationer mot verkliga testdata innan de lagstadgade tidsfristerna löper ut. Miljön drivs gemensamt med Fraunhofer IPK och är tillgänglig utan registreringskrav.

Digital Passport Assessment Workbench (DP-AWB)

I juli 2026 publicerade forskare Digital Passport Assessment Workbench (DP-AWB) som ett verktyg med öppen källkod. Verktyget beräknar deterministiska bedömningsresultat direkt från SHACL-modellspecifikationer och gör det möjligt att formellt validera DPP-datastrukturer. Det är relevant för alla som måste säkerställa att deras dataset inte bara är innehållsmässigt korrekta, utan även strukturellt överensstämmer med standarderna.

SHACL (Shapes Constraint Language) är en W3C-standard för validering av RDF-grafer. I DPP-sammanhang innebär det att den som modellerar sina produktdata som länkade data kan använda DP-AWB för att automatiskt kontrollera om alla obligatoriska fält finns och har rätt typ — utan manuella checklistor.

Den öppna frågan: Den EU-omfattande DPP-registret

Standarder och verktyg löser inte ett problem: Hur hittar man ett DPP när man bara har en fysisk produkt framför sig? Europeiska kommissionen arbetar med ett centralt register där alla DPPs ska registreras och göras sökbara. Men djävulen finns i detaljerna.

Orgalim — den europeiska branschorganisationen för teknikföretag — har formulerat tydliga krav på detta: Registret måste stödja högvolymiga, automatiserade registreringsprocesser. Om man betänker att miljarder produkter årligen släpps ut på marknaden bara i EU, förstår man problemet. Ett register som kräver manuella inmatningar eller slutar fungera vid belastningstoppar är oanvändbart för industriella tillämpningar.

Orgalim kräver dessutom att registret skyddas mot driftstörningar — hög tillgänglighet är inget alternativ, utan en förutsättning. Om en tulltjänsteman eller ett återvinningsföretag inte kan hämta ett DPP eftersom registret är offline, kollapsar hela efterlevnadskedjan.

Kommissionen har hittills inte offentliggjort någon bindande tidsplan för när registret ska tas i drift. Det är en av de största kvarstående osäkerheterna i DPP-ekosystemet.

Vad företag bör göra nu

Publiceringen av standarderna EN 18216–18223 är en vändpunkt: De tekniska kraven är nu definierade, även om registret fortfarande saknas. Företag som omfattas av batteriförordningen eller förbereder sig för framtida delegerade rättsakter om ESPR bör prioritera tre steg:

  1. Skaffa och läs standarderna. EN 18216–18223 finns tillgängliga via de nationella standardiseringsorganen (DIN i Tyskland). Det är obligatoriskt att läsa API-specifikationerna för alla som utvecklar eller upphandlar egna DPP-system.

  2. Se över dataarkitekturen. Kan era system leverera dynamiska datapunkter (SoH, SoC, reparationshistorik) via ett API? Om inte är det rätt tid att fatta ett arkitekturbeslut — inte sex månader före den lagstadgade tidsfristen.

  3. Använd testmiljöerna. BatteryPass-Ready-miljön och DP-AWB är kostnadsfritt tillgängliga. Den som testar sin implementation tidigt undviker dyra efterarbeten under tidspress.

Standarderna är publicerade. Klockan tickar.

Källor